huvud

Historien om Blecktornet
och Metargatan 5

Här får du veta lite mer om huset Långreven 14, om husen och kvarteren i det kulturminnesskyddade närområdet med anor från 1700-talet, och lite om Södermalm i Stockholms innerstad. Visste du som bor på Metargatan 5 att du bor i basområdet Blecktornet i stadsdelen Sofia Södra i Stockholm?
 

Det började med ett torn
Historien om basområdet Blecktornet och huset Metargatan 5 i kvarteret Långreven nummer14 har som alla hus och bostadsområden en egen historia. Platsen och tomten på Södermalm och namnet ”Blectorn” finns med på Petrus Tillaeus Stockholmskarta från 1733, som kan anses vara Sveriges första och mest noggranna och detaljerande karta över Stockholms innerstad, där både Södermalm, ”Kongsholmen” och Norrmalm finns angivna med gränser. Tillaeus karta var troligen en av de första kartorna där flera gator, platser och kvarter var angivna med namn eller romerska bokstäver som hänvisade till ett register i kartan. Blectorn var ett oisolerat åttkantigt trätorn som då ägdes av Jöran Bröms. Det finns en uppgift om både hus och en trädgård på tomten, men är svårt att avgöra enbart med hjälp av kartan. Tomten och Blectorn ärvdes av bryggaren Jonas Åbrinck troligen 1732 då Jöran Bröms dog. 
 
Det finns en nutida uppgift om att Blectorn hade byggts ihop med en tobakslada för att torka tobak, som är en viktig och intressant detalj när man gräver lite djupare i Tillaeus karta runtom Blectorn och nuvarande Metargatan. På granntomten som låg intill Blectorn och ungefär där trappan ned till Hammarby fotbollsplan ligger idag, fanns fyra hus med namnen Bröms och Åbrinck. På granntomten mot norr ungefär där kvarteret Draget (Metargatan 2-8) ligger idag fanns några hus och namnet Hermanni, och ibland blir man förvånad över hur mycket historisk information man kan hitta på webben. Hieronymus Hermanni som levde fram till 1753, var 

tobaksfabrikör i Stockholm och gifte sig 1708 med Christina 
Bröms. Och där kom nog tobaksladan plötsligt på plats. Christina Bröms (1682-1765) och Jöran Bröms, båda från en stor känd släkt i Norrköping, var nära släkt med varandra. Jonas Åbrinck, som dog mycket förmögen 1741, var gift med Catharina Warg, som var dotter till Margareta Bröms, som var syster till Jöran, vilket nog förklarar arvet av tomten och Blectorn. Vad som hände med Blectorn när Christina Hermanni dog är okänt och hon överlevde också Jonas fru och båda döttrar. 
 
Det finns uppgifter om att en chef för Barnängens manufakturfabriker som fanns nära bodde på eller nära intill Blectorn cirka 1750. Namnet Blectorn har man ofta ansett kom från att tornet användes i samband med blekning av tyger. En annan teori är att namnet syftar på tornets takbeläggning som skulle varit av bleckplåt. Bleckplåt har funnits sedan 1600-talet och är en plåt som är förtennad för att stoppa rost. Blectorn var enligt Tillaeus karta omgiven av en lantlig karaktär och odlingar, vägar, några hus och kvarnar fanns runtom eller ganska nära. I hörnet av Bondegatan och Södermannagatan finns fortfarande två hus, ett rött lågt trähus och ett stenhus, från 1700-talet kvar. På en karta från 1855 finns namn på både Stora och Lilla ”Blektornet” som båda var inritade med flera hus intill. Lilla Blektornet var inritat nästan där Katarina Bangata finns idag. Efter 1855 finns klara tecken i kartorna att Södermalm börjar utvecklas och bebyggas alltmer. 
 

Det gamla huset Sänket t.h. bakom trädet framför Metargatan 13 år 1939. Notera den lilla svarta skylten på fasaden bredvid stupröret och porten Metargatan 22/24 som tyder på någon trolig butik i huset. Foto: Folke Larke, Stockholms Stadsmuseum fotonr F 28621.

På Alfred Rudolf Lundgrens karta från 1885 finns för första gången både Ringvägen, Katarina Bangata och grusvägen ”Metaregatan” inritade och namngivna. I kvarteret Södermannagatan och Hammarbygatan (nuvarande Bohusgatan) hade det 1885 byggts ett tiotal stenhus. Kvartersnamn finns angivna på nästan hela Södermalm och gatunätet har fått ganska stora likheter, om än inte komplett, med 2000-talets stadskartor. En omfattande namnrevision av Stockholms gator genomfördes också under 1885. Längst ned 
 

på Metaregatans norra sida mot nuvarande Katarina Bangata fanns ett större stenhus inritat alldeles intill de fem troliga stenhusen på Tillaeus karta. Det var fastigheten Sänket som fanns kvar på ”Metaregatan” när husen i Långreven byggdes och finns med på en karta från 1805. Huset revs under 1940-talet och på den fastigheten byggdes 2015 huset Metargatan 15. I närområdet runt Sänket var det troligen under 1800-talet odlingsmark. Kanske trädgård, kanske potatis, kanske träd eller åkermark.
 

Stora Blecktornet byggdes 1854. Det ursprungliga ”Blectorn” känt från 1733 men kanske byggt ännu tidigare är det södra tornet till höger som sparades och restaurerades. Stora Blecktornets södra torn har alltså anor från minst tidigt 1700-tal. Foto: Ulf Lonäs. 

Skolkarehemmet
Hovrättsrådet Christian Hederström köpte 1854 Blectorn, tomten, husen, djurstallar och ett område runtom och byggde ett nytt bostadshus i sten. Det åttasidiga Blectorn i trä på södra delen av tomten, alltså närmast Hammarby Sjö, bevarades delvis, förstärktes med tegel, och byggdes ihop med mellandelen som fick ett tvillingtorn mot norr. Tobaksladan revs eller var redan riven. Entrén till nybygget har därefter alltid varit genom de smala pardörrarna i det södra tornet. Tomten gick då ända ned till sjön som då var fem meter högre och hade en strandlinje längre upp på land än i dag. Insjön Hammarby Sjö sänktes och torrlades i början av 1920-talet för att kunna spränga ut en sjöled till Saltsjön vid Danvikstull och bygga en sluss med bro mellan Mälaren och Saltsjön som invigdes 1930.


Hederströms hus, som i kartan från 1855 fått namnet Stora Blecktornet såldes till Stockholms Stad i slutet av 1800-talet, och blev ett hem för ”vanartiga pojkar”. I folkmun kallades huset,
 

som hade sträng regim, för ”skolkarehemmet” fram till 1907. Från cirka 1930 hyrdes huset ut som privatbostad till den välkände arkitekten Ferdinand Boberg som bland annat ritat Centralposthuset på Vasagatan 1904 och NK-huset 1915. Stora Blecktornet byggdes om och renoverades efter hans ritningar främst invändigt till ungefär nuvarande skick. Bobergs skapade också en stor trädgård. När Bobergs hustru Anna dog 1935 ville Ferdinand inte bo kvar i det stora huset som på nytt hyrdes ut som privatbostad under flera år och troligen fram till 1970-talet. Centerpartiet i Stockholm hyrde huset under ett antal år, men därefter har Stora Blecktornet använts för olika sociala verksamheter och för funktionshindrades dagverksamhet ibland tillsammans med ett café. Stora Blecktornet ägs och förvaltas år 2020 av Stockholms Stads bolag AB Stadsholmen som ansvarar för flera kulturhistoriskt värdefulla fastigheter i Stockholm.

Lilla Blecktornet med anor från 1600-talet men byggt 1781 är det äldsta huset i basområdet Blecktornet. Foto: Ulf Lonäs. 
 

Lilla Blecktornet
Det äldsta stenhuset intill Metargatan är Lilla Blecktornet, som har postadress Katarina Bangata 70. Ett gult stenhus som ligger cirka 20 meter från förskolan på Metargatan 15 och som delvis och troligen har anor från sent 1600-tal. Lilla Blecktornet är det enda bevarade huset från en samling om fem hus i den fastighet som finns inritade på Tillaeus karta från 1733. I fastigheterna runtom var det då vanligt med textilproduktion. Intill Nytorget (bakom skolan) finns ett av Stockholms äldsta bevarade industrihus, Malongen från 1660-talet, där Daniel Young från Skottland startade linneväveri och sydde kläder till armén. Under 1730-talet startade de holländska bröderna Jakob, Isak och Abraham de Broen ett bomullstryckeri i, eller ett hus intill, Lilla Blecktornet. 
 

Namnet Lilla Blektornet finns angivet vid husen på en karta från 1855, som är ett bra stöd i historien om fastigheterna på platsen. Fabrikören Niklas Sjöberg, som tog över efter bröderna de Broen, byggde 1781 ett nytt stenhus i två våningar med inredd vind på grunden till det hus på Tillaeus karta som idag är det bevarade Lilla Blecktornet. Johanna Maria Roos ärvde huset av sin far Carl Ulrik Roos, som köpt det 1869, men sålde Lilla Blecktornet 1897 till Stockholms stad. Några byggnader som hörde till fastigheten Lilla Blecktornet fanns kvar något år in på 1920-talet. Sedan 2007 är det AB Stadsholmen som äger och förvaltar huset där ett företag, en förening och boende i en lägenhet är hyresgäster. Lilla Blecktornet från 1781 är försiktigt renoverat och ombyggt under 1900-talet, och den vackra utsmyckade kakelugnen från 1700-talet finns kvar i bottenvåningen.

Basområdet Blecktornet ligger i stadsdelen Södra Sofia som har 6 olika basområden. Basområdet Blecktornet ligger i stadsdelen Södra Sofia som har 6 olika basområden.

Södra Sofia och basområdet Blecktornet
Stockholms innerstad består av fyra geografiska stadsdelsområden. Norrmalm, Kungsholmen, Östermalm – som är störst till ytan – och Södermalm. I dessa fyra finns ett stort antal stadsdelarsom till exempel Klara, Stadshagen, Gärdet och Södra Sofia. I varje stadsdel finns också flera basområden, som har ett namn och ett nummer och basområden förekommer även i övriga Sverige. 



... och så vidare.
Alltså, hämta all text från originalmanus "Historien om Blecktornet och Metargatan 5.docx" och montera den på 2-spalt, och montera alla 7 bilderna på rätt plats i texten och på full sidbredd plus bildtexter direkt under varje bild. 
Se dokumentet "Bildanvisning Metargatan 5"
för att veta var bilderna ska läggas in.


MVH Ulf   tfn 643 16 12

 

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.