huvud

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse 

Connemaraponnyn Fazette 138 cm i mankhöjd  född 1986 och Liselott Friederich hade åren runt millenniumskiftet flera placeringar. Ingick i laget som tog silver på lag-SM 80 km 2002, klarade 120 km två gånger samma år och Fazette genomförde totalt  2.366 km distansritt! Det innebär att ponnyn Fazette ligger på plats 42 i listan över de hästar som genomfört längst tävlingsdistans fram till år 2018. Bara två hästar är samma år i topp med över 5.000 genomförda tävlingskilometer.
 


Har du kommenterat på bloggen och
kollat in och snackat av dig i minibaren?



 

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.


– Läste i blaskan om politisk triangulering vad fan nu det är.
– Ett sätt att mäta höjd och avstånd med matematisk trignometri som kapats av ett antal svenska partier i riksdagen.
– Vad då kapats och mäta. Menar du att SD snott väljare från flera partier och mäta hur mycket man satsar på omsorg, försvar, integration och så vidare hur långt partierna står från varandra?
– Inte snott väljare från SD även om man vill, men åsikter och politik.
– Men hela sjuklövern skriker ju om att aldrig ha med SD och deras värdegrund att göra.
– Just därför är politisk triangulering ett sätt att komma runt värdegrunden. Man
 
–Ja, frågan är bara om väljarna vill åka vidare med en kopia eller fortsätta resan med originalet 2018.
 
 
 
 
Alla partier kan ändra sig.Speciellt om man gapat över surt valfläsk för att locka väljare. Men det blir nog lite svårare att göra om man äger körsbärsträdet och gärna vill att alla ska fortsätta att plocka körsbär.


– Läste i blaskan om politisk triangulering vad fan nu det är.
– Ett sätt att mäta höjd och avstånd med matematisk trignometri som kapats av ett antal svenska partier i riksdagen.
– Vad då kapats. Menar du att SD snott väljare från flera partier?
– Inte snott väljare från SD även om man vill, men åsikter och politik.
– Men hela sjuklövern skriker ju om att aldrig ha med SD och deras värdegrund att göra.
– Just därför är politisk triangulering ett sätt att komma runt värdegrunden. Körsbärsplockning brukar man kalla det. Frågan är bara om väljarna vill åka vidare med en kopia eller fortsätta resan med originalet 2018. 


– Läste i blaskan om politisk triangulering vad fan nu det är.
– Ett sätt att mäta höjd och avstånd med matematisk trignometri som kapats av ett antal svenska partier i riksdagen.
– Vad då kapats och mäta. Menar du att SD snott väljare från flera partier och mäta hur mycket man satsar på omsorg, försvar, integration och så vidare hur långt partierna står från varandra?
– Inte snott väljare från SD även om man vill, men åsikter och politik.
– Men hela sjuklövern skriker ju om att aldrig ha med SD och deras värdegrund att göra.
– Just därför är politisk triangulering ett sätt att komma runt värdegrunden. Man
 
–Ja, frågan är bara om väljarna vill åka vidare med en kopia eller fortsätta resan med originalet 2018.
 
 
 
 













 

Det var under den andra halvan av 1980-talet som svensk distansritt på allvar startade processen mot en långsiktig och stabil etablering efter nystarten 1977. Man hade ju fått inte bara ett, utan flera stora mål att satsa och se fram emot. 
 

• Det allra första Svenska Mästerskapet och det första
världsmästerskapet i distansritt som genomfördes 1986.
 
• Beslutet 1985 om att 1990 anordna det första gemensamma
världmästerskapen i alla internationella ridsportgrenar,
World Equestrian Games, WEG, i Stockholm. 

• Europamästerskapen i distansritt hade skapats 1984 och 1985
och fastställdes till vartannat år med svensk debut 1987.

 
Det var också under den här perioden som några av de distansryttare som skulle bli både välkända och meriterade i Sverige startade, eller hade startat, sin tävlingskarriär och ett långt engagemang i distansritt. Några av dem är 2019 fortfarande aktiva på olika sätt i svensk distansritt.
 
Distansrittens historia handlar om vad som hände i svensk och internationell distansritt under en viss period. Från och med del tre ligger tyngdpunkten på Sverige och svenska distansryttares och hästars prestationer. 
 
Från ett urval av tävlingar i distansritt som jag i de flesta fall följt på plats genom åren, plus några händelser samt enstaka intervjuer i efterhand, handlar de tävlingsreferat jag redovisar om ett sammandrag. Det som gjort det svårare har varit att nästan alla startlistor, program och resultatlistor inte funnits sparade och/eller inte arkiverats av mig eller tävlingsarrangörerna genom åren. Huvudkälla för minnet har därför varit bilder och manus från de tävlingsreferat jag skrivit för tidningen Ridsport genom åren. Utan det stödet hade det ideella projektet Distansrittens historia från 1986 och framåt inte varit möjligt att genomföra på ett bra sätt. 
 
Men det är viktigt att komma ihåg, att det är alla tävlingsarrangörer, funtionärer, hästar och satsande ryttare genom åren som från år 1977 återskapat och möjliggjort framgångarna för svensk distansritt i över 40 år. Distansrittens historia är en erkänsla till dem.
 
Under perioden 1986-1989 gjordes många bra saker i svensk distansritt, men Sverige låg redan från start en bit efter Europa och USA. Två av flera viktiga pusselbitar för en framgångsrik etablering var både det första nationella reglementet i distansritt 1986 och att Sverige blivit fullvärdiga medlemmar i ELDRIC 1985. Distansryttaren, arabhästuppfödaren och lantbrukaren Louise Hermelin hade utsetts till den första riksgrenledaren i svensk distansritt, och hon och några till insåg att det behövdes mycket information och utbildning för distansritten.

Nya tävlingar i distansritt som Roslagsritten, Göingeritten och Simlångsritten, etablerade sig på tävlingskartan och flera nya ekipage hittade till distansritten. Några fastnade och fortsatte flera år, andra försvann tidigt men det viktigaste var att det byggdes upp en allt större och nödvändig grund som bas inför svensk distansritts framtida utveckling under 1900-talets sista decennium.


Så byggdes distansritten i Sverige
 

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

För att kunna etablera en tävlingsgren på ett bra sätt krävs det officiella och gemensamma regler. De första åren efter återstarten i Sverige 1977 var det upp till varje arrangör att skapa dessa. Lite hjälp fick man 1979 när ELDRIC bildades som snabbt skapade enkla regler för hur man ansåg att distansritter skulle genomföras och regler för sin tävling ELDRIC Trophy. Men det skulle dröja nio år innan Svenska Ridsportens Centralförbund, SRC, som 1993 skulle bli Svenska Ridsportförbundet efter en sammanslagning av svensk ridsports alla olika organisationer, fastställde de första svenska nationella reglerna för distansritt 1986. 
 
Det internationella ridsportförbundet, FEI, hade i december 1983 fastställt de första internationella regelverket i distansritt, som gäller i alla länder när man arrangerar internationella klasser i distansritt. Det svenska reglementet byggde till stor del på det internationella, men det finns 2019 fortfarande skillnader mellan regelverken. Om en distansryttare ville satsa på att tävla både nationellt och internationellt i Sverige och utomlands så måste man ha läst och kunna båda reglementen.
 
Behovet av utbildning för distansryttarna var stort. Louise Hermelin drog igång det första årliga heldagsdistanssymposiet 1986. De första åren i Uppsala och alltid med mycket kvalificerade föreläsare. Efter millenniumskiftet lever det vidare i början av året som den årliga Distansgalan med både föredrag, info och en gemensam galamiddag med olika prisutdelningar och priser för genomförda totala och jämna tusen kilometer till både hästar och ryttare tidigare år. 

I maj 1990 var det 100 distansrittsintresserade som med tolkhjälp lyssnade på råd och erfarenheter från den regerande världsmästaren Becky Hart från USA. Becky hade då över 100 segrar i distansritt och 17.000 genomförda tävlingskilometer och passade också på att ta sig en noggrann koll på VM-banan. Grevinnan Linde von Rosen, då 88 år, och som med Castor bland annat red från Stockholm till Rom i Italien och tillbaka 1928-1929, delade också ut sitt nyinstiftade vandringspris Castors Pris till familjen Nelsons häst Janos som 1989 hade flest genomförda tävlingskilometer.  

Tillsammans med Lena Linnéus skapade Louise Hermelin 1988 en betydelsefull och viktig informationsbok i distansritt på 96 sidor. En utökad upplaga till 144 sidor kom året efter. I boken berättade flera svenska och även utländska distansryttare om sina hästar och delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter om träning och att tävla distansritt. Boken kostade 60 kronor och behållningen gick till att hjälpa svenska distansrittsekipage att kunna tävla utomlands. Distansritten hade 1988 cirka 45.000 kronor i anslag från SRC. Detta skulle räcka till att etablera en ny ridsportgren i Sverige både nationellt och internationellt, starta upp svenska mästerskap, och för att försöka skapa lag till både EM, VM och WEG 1990 i Stockholm. Landslagsryttarna fick satsa en stor del egna pengar för att kunna starta på EM och VM, och så är det tyvärr fortfarande 2019 i svensk distansritt när detta skrivs.


sid 1

Halvblod men även fullblod hade en ganska stark ställning i startlistorna under 1980-talet, men framförallt fullblodsaraber hade ökat starkt för varje år och arabhästblodet skulle mycket snabbt bli dominant. Svensk distansritt har alltid tillåtit alla raser, och även ponnyer, att tävla i samma klasser. I SM-klassen 1988 fanns det nio araber, åtta halvblod samt andra raser och korsningar, och den första fullblodsaraben som tog SM-guld. Mellan åren 1989 till 2019 har arabhästblodet varit nästan helt dominerande på SM-pallen.  
 
Sammanhållningen bland distansryttarna blev tidigt ett unikt kännetecken för svensk distansritt. I vissa fall även vid tävling utomlands och internationellt mellan olika nationer. (I del 4 och 6 ska jag berätta om vad som hände på WEG 1990 och på EM 1993.) Man var och är konkurrenter på tävlingsbanan, men jag har många gånger hört eller sett hur man ändå ställde upp på varandra när något hände eller någon behövde hjälp under en tävling. Dessutom skapades både nationella och internationella kontakter under tävlingarna som var positiva för ryttarna och distansrittens utveckling. Det har inte varit ovanligt att en distansryttare med flera hästar, förutom närstående och eventuella medryttare, också tagit hjälp av andra distansryttare när man ville starta två hästar på samma tävling. Det har till och med hänt att en hjälpjockey varit sekunder från att slå ägaren till båda hästarna i ett guldupplopp på SM!
Distansryttarna delade tidigt med sig av kunskap, egna erfarenheter och tips. Ibland sporrade man varandra med gemensamma träningsrundor. System med medryttare som också kunde tävla i distansritt byggdes upp i några fall och stall. Att diskutera distansritt och dela med sig av sina erfarenheter blev en tradition som senare skulle fortsätta även på sociala medier. Först ut var den stora hästsajten Bukefalos.com som startades av Gunnar Eriksson i maj 1996 och under flera år fanns en egen sida om distansritt där man kunde ställa frågor och diskutera. Dock minskade aktiviteten på Bukefalos/distansritt ganska snabbt och kraftigt när facebook startade i februari 2004 och speciellt när olika grupper med inriktning mot distansritt började skapas på facebook. Gruppen  "Vi som är intresserade av distansritt", som 2013 skapades av distansryttaren Josefin Blom Lugn, har blivit den största 2019 med över 2.300 medlemmar i både Sverige, Norge och Danmark och även med svensktalande medlemmar i Europa och USA.
 
Den gamla tidens hästskötare till ett tävlingsekipage blev för distansryttarna att man ofta skapade ett serviceteam av medhjälpare, eller ibland bara en groom, som med hjälp av bil enligt vissa regler servade både längs banan och i vetgates. Dessa döptes snabbt och tidigt till ”hinknissar” och blev ett allmänt begrepp i svensk distansritt. ”Du kommer väl på festen i helgen? Näe, jag ska åka till Skåne och hinka en distanskompis” Distansritten blev tidigt en affär både för familjen, släkten och olika kompisar när en ryttare fastnat för att tävla distansritt. Och så är det än idag.
 

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Året 1986

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.



 

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.




 

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

För att kunna etablera en tävlingsgren på ett bra sätt krävs det officiella och gemensamma regler. De första åren efter återstarten i Sverige 1977 var det upp till varje arrangör att skapa dessa. Lite hjälp fick man 1979 när ELDRIC (European Long Distance Rides Conference) bildades av sju nationer i Europa. ELDRIC skapade snabbt enkla regler för hur man ansåg att distansritter skulle genomföras och regler för sin tävling ELDRIC Trophy. Men det skulle dröja nio år innan Svenska Ridsportens Centralförbund, SRC, som 1993 skulle bli Svenska Ridsportförbundet efter en sammanslagning av svensk ridsports alla olika organisationer, fastställde de första svenska nationella reglerna för distansritt 1986. 
 
Det internationella ridsportförbundet, FEI, hade i december 1983 fastställt de första internationella regelverket i distansritt, som gäller i alla länder när man arrangerar internationella klasser i distansritt. Det svenska reglementet byggde till stor del på det internationella, men det finns 2019 fortfarande skillnader mellan regelverken. Om en distansryttare ville satsa på att tävla både nationellt och internationellt i Sverige och utomlands så måste man ha läst och kunna de senaste nationella och internationella reglementen som finns på webben hos Ridsportförbundet och FEI. Dessutom de gemensamma reglementen (TR 1 och FEI General Regulations) som gäller för alla ridsportens grenar.
 
Sammanhållningen bland distansryttarna blev tidigt ett unikt kännetecken för svensk distansritt. I flera fall även vid tävling utomlands och internationellt mellan olika nationer. Man var och är konkurrenter på tävlingsbanan, men jag har många gånger hört eller sett hur man ändå ställde upp på varandra när något hände eller någon behövde hjälp under en tävling. (I del 4 och 6 ska jag berätta om vad som hände på WEG 1990 och på EM 1993.) Dessutom skapades både nationella och internationella kontakter under tävlingarna som var positiva för ryttarna och distansrittens utveckling. Det har inte varit ovanligt att en distansryttare med flera hästar, förutom närstående och eventuella medryttare, också tagit hjälp av andra distansryttare när man ville starta två hästar på samma tävling. Det har till och med hänt att en hjälpjockey varit sekunder från att slå ägaren till båda hästarna i ett guldupplopp på SM!
 
Distansryttarna delade tidigt med sig av sin kunskap, egna erfarenheter och tips om distansritt. Ibland sporrade man varandra med gemensamma träningsrundor. System med medryttare som också kunde få tävla i distansritt byggdes upp i några fall och stall. Att diskutera distansritt och dela med sig av sina erfarenheter blev en tradition som senare skulle fortsätta även på sociala medier. Först ut var den stora hästsajten Bukefalos.com som startades av Gunnar Eriksson i maj 1996 och under flera år fanns en egen sida om distansritt där man kunde ställa frågor och diskutera. Dock minskade aktiviteten på Bukefalos/distansritt ganska snabbt och kraftigt när facebook startade i februari 2004 och speciellt när olika grupper med inriktning mot distansritt började skapas på facebook. Gruppen  "Vi som är intresserade av distansritt", som 2013 skapades av distansryttaren Josefin Blom Lugn, har blivit den största 2019 med över 2.300 medlemmar i både Sverige, Norge och Danmark och även med svensktalande medlemmar i Europa och USA.
 
Behovet av utbildning för distansryttarna var stort. Louise Hermelin drog igång det första årliga heldagsdistanssymposiet 1986. De första åren i Uppsala och alltid med mycket kvalificerade föreläsare. Efter millenniumskiftet lever det vidare i början av året som den årliga Distansgalan med både föredrag, info och en gemensam galamiddag med olika prisutdelningar och priser för genomförda totala och jämna tusen kilometer till både hästar och ryttare räknat från första tävlingsåret.
 
Tillsammans med Lena Linnaeus skapade Louise Hermelin 1988 en betydelsefull och viktig informationsbok i distansritt på 96 sidor. En utökad upplaga till 144 sidor kom året efter. I boken berättade flera svenska och även utländska distansryttare om sina hästar och delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter om träning och att tävla distansritt. Boken kostade 60 kronor och behållningen gick till att hjälpa svenska distansrittsekipage att kunna tävla utomlands. Distansritten hade 1988 cirka 45.000 kronor i anslag från SRC. Detta skulle räcka till att etablera en ny ridsportgren i Sverige både nationellt och internationellt, starta upp svenska mästerskap, och för att skapa lag till både EM, VM och WEG 1990 i Stockholm. Landslagsryttarna fick satsa en stor del egna pengar för att kunna starta på EM och VM, och så är det tyvärr fortfarande 2019 i svensk distansritt när detta skrivs.
 
Halvblod men även fullblod hade en ganska stark ställning i startlistorna under 1980-talet, men framförallt fullblodsaraber hade ökat starkt och arabhästblodet skulle mycket snabbt bli dominant. Svensk distansritt har alltid tillåtit alla raser, och även ponnyer (max 149 cm i mankhöjd), att tävla i samma klass. I SM-klassen 1988 fanns det nio araber, åtta halvblod samt andra raser och korsningar, och det året tog den första fullblodsaraben SM-guld. Mellan åren 1989 till 2019 har arabhästblodet varit nästan helt dominerande bland medaljörerna på SM-pallen.  
 
Den gamla tidens hästskötare till ett tävlingsekipage blev för distansryttarna att man ofta skapade ett serviceteam av medhjälpare, eller ibland bara med en person, som med hjälp av bil enligt vissa regler servade både längs banan och i vetgates. Dessa döptes snabbt och tidigt till ”hinknissar” och blev ett allmänt begrepp i svensk distansritt. ”Du kommer väl på festen i helgen? Näe, jag ska åka till Skåne och hinka en distanskompis” Distansritten blev tidigt en affär både för familjen, släkten och olika kompisar när en ryttare fastnat för att tävla distansritt. Och så är det än idag i den svenska distansrittsfamiljen.

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

För att kunna etablera en tävlingsgren på ett bra sätt krävs det officiella och gemensamma regler. De första åren efter återstarten i Sverige 1977 var det upp till varje arrangör att skapa dessa. Lite hjälp fick man 1979 när ELDRIC (European Long Distance Rides Conference) bildades av sju nationer i Europa. ELDRIC skapade snabbt enkla regler för hur man ansåg att distansritter skulle genomföras och regler för sin tävling ELDRIC Trophy. Men det skulle dröja nio år innan Svenska Ridsportens Centralförbund, SRC, som 1993 skulle bli Svenska Ridsportförbundet efter en sammanslagning av svensk ridsports alla olika organisationer, fastställde de första svenska nationella reglerna för distansritt 1986. 
 
Det internationella ridsportförbundet, FEI, hade i december 1983 fastställt de första internationella regelverket i distansritt, som gäller i alla länder när man arrangerar internationella klasser i distansritt. Det svenska reglementet byggde till stor del på det internationella, men det finns 2019 fortfarande skillnader mellan regelverken. Om en distansryttare ville satsa på att tävla både nationellt och internationellt i Sverige och utomlands så måste man ha läst och kunna de senaste nationella och internationella reglementen som finns på webben hos Ridsportförbundet och FEI. Dessutom de gemensamma reglementen (TR 1 och FEI General Regulations) som gäller för alla ridsportens grenar.
 
Sammanhållningen bland distansryttarna blev tidigt ett unikt kännetecken för svensk distansritt. I flera fall även vid tävling utomlands och internationellt mellan olika nationer. Man var och är konkurrenter på tävlingsbanan, men jag har många gånger hört eller sett hur man ändå ställde upp på varandra när något hände eller någon behövde hjälp under en tävling. (I del 4 och 6 ska jag berätta om vad som hände på WEG 1990 och på EM 1993.) Dessutom skapades både nationella och internationella kontakter under tävlingarna som var positiva för ryttarna och distansrittens utveckling. Det har inte varit ovanligt att en distansryttare med flera hästar, förutom närstående och eventuella medryttare, också tagit hjälp av andra distansryttare när man ville starta två hästar på samma tävling. Det har till och med hänt att en hjälpjockey varit sekunder från att slå ägaren till båda hästarna i ett guldupplopp på SM!
 







Distansryttarna delade tidigt med sig av sin kunskap, egna erfarenheter och tips om distansritt. Ibland sporrade man varandra med gemensamma träningsrundor. System med medryttare som också kunde få tävla i distansritt byggdes upp i några fall och stall. Att diskutera distansritt och dela med sig av sina erfarenheter blev en tradition som senare skulle fortsätta även på sociala medier. Först ut var den stora hästsajten Bukefalos.com som startades av Gunnar Eriksson i maj 1996 och under flera år fanns en egen sida om distansritt där man kunde ställa frågor och diskutera. Dock minskade aktiviteten på Bukefalos/distansritt ganska snabbt och kraftigt när facebook startade i februari 2004 och speciellt när olika grupper med inriktning mot distansritt började skapas på facebook. Gruppen  "Vi som är intresserade av distansritt", som 2013 skapades av distansryttaren Josefin Blom Lugn, har blivit den största 2019 med över 2.300 medlemmar i både Sverige, Norge och Danmark och även med svensktalande medlemmar i Europa och USA.
 
Behovet av utbildning för distansryttarna var stort. Louise Hermelin drog igång det första årliga heldagsdistanssymposiet 1986. De första åren i Uppsala och alltid med mycket kvalificerade föreläsare. Efter millenniumskiftet lever det vidare i början av året som den årliga Distansgalan med både föredrag, info och en gemensam galamiddag med olika prisutdelningar och priser för genomförda totala och jämna tusen kilometer till både hästar och ryttare räknat från första tävlingsåret.
 
Tillsammans med Lena Linnaeus skapade Louise Hermelin 1988 en betydelsefull och viktig informationsbok i distansritt på 96 sidor. En utökad upplaga till 144 sidor kom året efter. I boken berättade flera svenska och även utländska distansryttare om sina hästar och delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter om träning och att tävla distansritt. Boken kostade 60 kronor och behållningen gick till att hjälpa svenska distansrittsekipage att kunna tävla utomlands. Distansritten hade 1988 cirka 45.000 kronor i anslag från SRC. Detta skulle räcka till att etablera en ny ridsportgren i Sverige både nationellt och internationellt, starta upp svenska mästerskap, och för att skapa lag till både EM, VM och WEG 1990 i Stockholm. Landslagsryttarna fick satsa en stor del egna pengar för att kunna starta på EM och VM, och så är det tyvärr fortfarande 2019 i svensk distansritt när detta skrivs.
 
Halvblod men även fullblod hade en ganska stark ställning i startlistorna under 1980-talet, men framförallt fullblodsaraber hade ökat starkt och arabhästblodet skulle mycket snabbt bli dominant. Svensk distansritt har alltid tillåtit alla raser, och även ponnyer (max 149 cm i mankhöjd), att tävla i samma klass. I SM-klassen 1988 fanns det nio araber, åtta halvblod samt andra raser och korsningar, och det året tog den första fullblodsaraben SM-guld. Mellan åren 1989 till 2019 har arabhästblodet varit nästan helt dominerande bland medaljörerna på SM-pallen.  
 
Den gamla tidens hästskötare till ett tävlingsekipage blev för distansryttarna att man ofta skapade ett serviceteam av medhjälpare, eller ibland bara med en person, som med hjälp av bil enligt vissa regler servade både längs banan och i vetgates. Dessa döptes snabbt och tidigt till ”hinknissar” och blev ett allmänt begrepp i svensk distansritt. ”Du kommer väl på festen i helgen? Näe, jag ska åka till Skåne och hinka en distanskompis” Distansritten blev tidigt en affär både för familjen, släkten och olika kompisar när en ryttare fastnat för att tävla distansritt. Och så är det än idag i den svenska distansrittsfamiljen.

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Du
Vägen mot ett svenskt lag på WEG 1990 i Stockholm skulle 1987 bland annat gå genom Sveriges första officiella SM på 120 km och några månader senare svensk mästerskapsdebut på EM 160 km. Hade man nog hoppats på lite i alla fall även om det skulle bli en utmaning. Viktiga och nyttiga erfarenheter för svensk distansritts utveckling blev det, men vägen mot att hitta kandidater till ett VM-lag 1990 från 1987 blev en oförutsägbar utmaning. En av flera anledningar var att både redan satsande distansryttare och nya distansrittsekipage dök upp och visade god potential. Knut Nelson, som 1977 hade vunnit Sveriges första distansritt på 100 km i modern tid och hade en ny talangfull femåring på gång, var en av dem. Och Janos ox skulle efter debuten 1988 verkligen visa att han kunde leverera. 



 

Du kan ändra denna 
Vägen mot ett svenskt lag på WEG 1990 i Stockholm skulle 1987 bland annat gå genom Sveriges första officiella SM på 120 km och några månader senare svensk mästerskapsdebut på EM 160 km. Hade man nog hoppats på lite i alla fall även om det skulle bli en utmaning. Viktiga och nyttiga erfarenheter för svensk distansritts utveckling blev det, men vägen mot att hitta kandidater till ett VM-lag 1990 från 1987 blev en oförutsägbar utmaning. En av flera anledningar var att både redan satsande distansryttare och nya distansrittsekipage dök upp och visade god potential. Knut Nelson, som 1977 hade vunnit Sveriges första distansritt på 100 km i modern tid och hade en ny talangfull femåring på gång, var en av dem. Och Janos ox skulle efter debuten 1988 verkligen visa att han kunde leverera.

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.